Vårt ansvar för de teknikfrustrerade — eller "API:er mot köttvärlden"
Internet är fantastiskt. Alla kan vara med. Men alla är inte med. Människor står utanför och förstår inte språket och interaktionerna, av rädsla eller ren och skär vägran. Har vi som går i bräschen ett ansvar för att tydligare närma oss de teknikrädda, tekniknonchalanta och teknikfientliga — och hur kan vi göra det?
* Kan vi bygga API:er mot köttvärlden?
* Hur blir man delaktig utan att behöva smeka smutsiga skärmar?
* Hur kan vi förändra vårt språk och våra interaktioner för att inte sätta skräck i eller alarmera vår medmänniskor?
Jag ämnar presentera en spaning, en vision och öppna för diskussion.
2 kommentarer
-
Per Axbom
kommenterade
Just det... :) Jag tänkte 40 min. Jag är kommunikationsvetare med passion för att göra information tillgänglig för allt och alla. Och så fick jag min första dator vid 8 års ålder, en sinclair ZX81, och det var 30 år sedan. Min uppväxt har dock skett i länder med ganska påver datorkraft (på den tiden): Liberia, Saudi Arabien och Tanzania. Jag minns att jag prenumererade på Shareware på 3.5" disketter till Dar es Salaam (jag var då uppe i en Atari 600XL). Men det är min erfarenhet av människor och deras olika kulturer som driver mitt intresse för kommunikation. En tekniknördig beteendevetare alltså.
-
Kristin Heinonen kommenterade
Hej på dig Per! Lägg gärna till en presentation av dig själv och om du tänkt dig 20 eller 40 min. /SSWC